FRÖLUNDA: Med några timmars distans är alltid det lättare att se klart på saker och ting. Frölunda är ute ur slutspelet för att man mentalt inte klarade att hantera motgångarna, de som kom som hammarslag i skallen, först tre mål emot mitt under rätt bra hockey i match 6, sedan de tidiga målen emot i gårdagens match 7 då inledningen också var stark.
Det började så här …
Frölunda var tillbaka i ”usla avsluts-köret”, puckarna skulle tryckas genom målvakten snarare än sättas högt, men vi vet ju att spelarna kan. Inte länge sedan Roger Rönnberg hyllades för att han sagt till sina killar att skjuta högt på bekante David Rautio, som om denne vore den ende med luckor över axlarna (hej, Johan Gustafsson).
… och slutade så här för Joel Lundqvist & Co.
Behövde Felix Sandström ens lyfta på armarna i går?
Han var grymt bra ändå, en matchvinnare, men han visste vad han behövde göra.
Idrott är ett mentalt spel, Joel Lundqvist och hans lag stred maximalt, inget fanns att anmärka på vilja och attityd, men Frölunda hade inte mentala kylan och spetskvalitén som Brynäs visade upp – när det gällde som mest.
Verktygen att slå ut Brynäs fanns. Användes inte fullt ut. Ni förstår varför den här förlusten sved så brutalt hos spelarna, säkert kommer göra ett tag till.
Nå, som jag skriver i GT-krönikan nedan:
Frölunda kommer ha ett bra lag även nästa säsong – med ambition att gå längre.
Låt oss kolla läget i dag:
Målvakter:
Johan Gustafsson.
Dan Bakala lär lämna, det snackas om Timrås Johan Mattsson, 24, in men en dröm hade ju varit om Lasse Johansson kom tillbaka från Nordamerika. Nå, många kritiserar Johan Gustafsson, och jag förstår det inte riktigt. Han har inte varit superb rakt igenom som i förra slutspelet, men inget snack om att han varit bra, gett sitt lag chansen att vinna. Det är inte här skon klämt. Alls.
Backar:
Jonathan Sigalet, Matt Donovan, John Nyberg, Mattias Nörstebö, Rasmus Dahlin, Filip Westerlund, Kristoffer Gunnarsson, Johannes Johannesen.
Här kommer något riktigt bra in, en ersättare till Henrik Tömmernes (Schweiz), förstår jag saker rätt (det är inte alltid), så är det redan långt gånget. Jag delar inte mångas uppfattning att det måste in muskler, precis som i fallet Johan Gustafsson använder jag uttrycket ”inte där skon klämt”; att vara het kring egen kasse är lika mycket en mental grej som att det sitter i vikten.
Bara att tänka på hur bra Rasmus Dahlin kommer vara nästa säsong är skäl nog att längta till augusti/september.
Däremot … om det inte finns något sätt att få Jonathan Sigalet att lyfta ett hack och oftare spela på match 7 mot Skellefteå-nivå hade jag köpt ut honom. Helt okej back, men inte för den lönen han säkert har, en som närmar sig 200 000/månad.
Jacob Larsson drar tillbaka till Anaheim, jag är osäker på Johannesens framtid i Frölunda, Gunnarsson kan lyfta med en grundserie, men jag skulle tro att ytterligare en bra back bör komma in i truppen. Erik Gustafsson hade varit kul att få hem, skön, publikfriande stil, men jag börjar tvivla.
John Nyberg och Dallas Stars? Ja, kan hända saker, men jag tror Nyberg gärna skulle växa via ytterligare en SHL-säsong på den här höga nivån.
Rasmus Dahlin, 17, var en av Frölundas absolut bästa spelare i semifinal 7 mot Brynäs. Foto: BILDBYRÅN
Forwards:
Centrar: Joel Lundqvist, Christoffer Ehn, Pathrik Westerholm (ny), Lias Andersson (ny).
Vingar: Sean Bergenheim, Carl Grundström, Simon Hjalmarsson, Victor Olofsson, Mats Rosseli Olsen, Sebastian Stålberg, Ryan Lasch (ny), Max Friberg (ny), Ponthus Westerholm (ny).
Adjö till? Tja, Nicklas Lasu, Patrik Carlsson som det verkar, Robin Figren och Pontus Widerström också, säkert testar Johan Sundström KHL (Avangard Omsk har nämnts) om det inte blir något i NHL, jag tror Casey Wellman har större planer än SHL, men sedan blir det intressant:
Vill supertalangen Kristian Vesalainen vara kvar, ser han utveckling här, gör Frölunda det?
Min gissning är att finländaren NHL-draftas i första rundan och åker direkt över och spelar juniorhockey eller, möjligen får chansen i AHL. Ni ser ju att det redan börjar bli rätt fullt i Frölundas 17/18-trupp.
Carl Grundström kan mycket väl lockas över av Toronto Maple Leafs redan nu, så vi får se vad som mer händer här. Säkert något. Mats Rosseli Olsen var inte jättelångt från en NHL-deal förra sommaren, kanske närmare nu?
Alla supportrar, och en del journalister, drömmer om Fredrik Pettersson, men det skulle förvåna mig mycket om inte ”Freddan” fick till en bra KHL-deal för en säsong till. Minst.
Lias Andersson? Ja, ni vet att jag varit tveksam där, att han skulle lämna HV71 där han fått sitt lyft för (sannolikt) ett enda år i Frölunda innan han drar till Nordamerika … jag får inte ihop det. Inte någonstans. Nå, nu kan det ju vara så att Lias – som varit moget, vuxet bra i slutspelet – draftas högt och åker över Atlanten direkt.
Låt vara att han ärvt den kloka skallen av mamma Jessica och pappa Niklas, men är det någon som skulle fixa något sådant är det Lias.
Nå, här GT-krönikan för den som till äventyrs vill läsa ännu mer, som vanligt känner ni igen saker och ting från bloggen – så ni trogna läsare kan ju skumma.
Glad påsk på er!
***
GÖTEBORG. Nicklas Lasus tårar talade ett tydligt språk.
Frölunda hade verktygen för att gå till final.
Lyckades inte använda dem när det behövdes.
Brynäs var bättre på det som räknas.
Nästa säsong behöver sportchefen Fredrik Sjöström ha vässat sitt Frölundabygge.
Med ögon som var alldeles rödgråtna tog Nicklas Lasu (Kärpät, som det verkar) adjö av Frölunda för den här gången.
Han var en av spelarna som satte bäst ord på varför Brynäs nu ska upp mot HV71 i final, inte Frölunda:
– Jag tycker vi har alla ingredienser för att gå långt, visar karaktär i kvartsfinalen, stundtals är vi jobbiga att möta för Brynäs, men – de gör mål på sina chanser, vi behöver för många för att göra mål. Den här är jobbig, alltså, den här förlusten. Det känns så tufft när vi inte får ut det. Sedan … jag vill inte ta något från Brynäs. Bra avslut, som vid 3-1 (Oskar Lindblom).
Ingen SHL-spelare har gått framåt som Lindblom i vinter.
Nu är han förlorad för svensk hockey.
Talande scener från semifinal 7 i Scandinavium. Foto: BILDBYRÅN
Frölunda hade ingen av Lindbloms kaliber, och efter 23 mål på de fem första semifinalerna så körde laget in i väggen:
## Ett mål i match 6 och 7.
## Inte ett PP-mål i match 5, 6 och 7.
Analysera Frölundas adjö till säsongen 2016/2017 var busenkelt, till slut var det ineffektiviteten som fällde laget, den som varit ett problem hela säsongen, den som power play sminkat över när det fungerat.
När det la ner gjorde Frölunda det också.
Det hjälper inte att äga pucken om man inte får den i mål.
Men snart kommer ju Ryan Lasch …
***
Med tanke på att Frölunda var närmast uträknat i kvartsfinalserien mot Skellefteå, på ett imponerande sätt sluggade sig tillbaka och vann på övertid i match 7, så går det förstås att argumentera för att Roger Rönnbergs gäng stod för en bedrift som över huvud taget var med så här långt in i slutspelet.
SM-guld, semifinal, dubbla CHL-guld, det är ett facit över två år som många klubbar velat kunna skryta med.
Att åka ut i semifinal en vinter då SHL är jämnare än på länge, att göra det mot ett Brynäs som under hela säsongen visat att det finns spetskompetens nog för att rubba alla lag, det är heller inget att skämmas för.
I princip.
## Men som det blev – tveklöst ett misslyckande för Frölunda.
## Här fanns alla chanser att gå till ännu en SM-final.
## Dessa togs inte till vara på.
Brynäs var sjukdoms- och skadedrabbat, Frölunda kopplade grepp via två sexiga segrar, borde ha utnyttjat läget – men förmådde inte göra det.
För laget som sagt sig ha något speciellt att plocka fram när det gäller som mest var det rätt tomt i tanken märkt spetskompetens.
Nästa säsong kommer, det är jag rätt säker på, sportchefen Fredrik Sjöström ha åtgärdat det.
I alla fall är han inte dummare än att han förstår vad som krävs.
Ryan Lasch är rena rama bingon, Brynästvillingarna Westerholm spännande, Max Friberg intressant, Lias Andersson (jag är fortfarande förvånad) ett grymt tillskott skulle han inte dra till Nordamerika direkt, och på backsidan är jag övertygad om att Sjöström ägnat lång tid åt att hitta rätt ersättare till Henrik Tömmernes.
Det blir nog kul i Scandinavium även 2017/2018.
***
Jag är grymt imponerad av Brynäs som skickade puckar till icing stup i kvarten, som tvingades till tidig timeout, som stundtals var satt under tungt tryck – men aldrig sviktade.
## Grymt målvaktsspel av Felix Sandström.
## Stenhårt, bra jobb framför honom.
## Hetta, skärpa framför båda kassarna.
## Enorm effektivitet, spetsspelare som Oskar Lindblom, Kevin Clark tog vara på allt som gavs, allt som dök upp.
Spontant ser jag inte Brynäs röra HV71 i finalen, HV har ett spetsigare lag än Frölunda, letar inte passning till förbannelse, har bättre avslutare, men inte en människa kan räkna bort Brynäs helt.
Att stundtals vara så utspelat, att ändå vara klart bäst på det som räknas, att försvara eget mål, att göra mål – det är värt att lyfta på hatten för.
Bulan Boys är värda en stor applåd.
För Frölunda handlar det om att hantera en enorm besvikelse, nu splittras laget, ett antal spelare lämnar, det kommer trilla in nya, och när klubben och dess fans står där i höst för första träningsmatchen – då börjar ännu en säsong för det lag som enligt Brynästränaren Thomas ”Bulan” Berglund tagit över stafettpinnen från Skellefteå och dominerar svensk hockey.
Det ligger faktiskt något i det.
Inte mycket till tröst för spelare, ledare och supportrar i dag.
Men kanske om någon vecka?
Sår ska slickas. Drömmar ska födas.
## Idrottens vardag, nu när helgen är över för den här gången.
… för Frölunda, alltså. För Brynäs fortsätter hockeypartyt, närmast i Jönköping söndag eftermiddag.
Inlägget Så försvann Frölunda 16/17, så kan det bli 17/18 dök först upp på Snacka med Leman.