Roger Rönnberg talar som Karin Boye, utan att riktigt ha koll på klassiska dikten ”I rörelse.”
Han är redan i nästa säsong, kände ingen långvarig euforisk lycka när Frölunda tog SM-guld.
– Jag tror inte vi som är i det här njuter så jävla mycket, säger han uppriktigt.
Möt en man som till slut blev en vinnare – och faktiskt hade svårt att hantera det.
Möt en man vars vision är spännande – att Frölunda ska vara närmast NHL i hela världen.
Roger Rönnberg, Frölundatränaren som just kommit ur det vakuum som uppstod efter SM-guldet.
Roger Rönnberg, tillsammans med parhästen Robert Ohlsson, han som nu lämnat för Djurgården, ledde Sverige till JVM-guld 2012, men på SHL-nivå hade Rönnberg inte vunnit något förrän i år.
Något som han ibland kunnat läsa i media, inte minst efter Frölundas slutspelsförluster mot Linköping (2014) och Växjö (2015).
Nu är han en vinnare.
Och … oops, det var inte helt lätt att hantera:
– Jag har lite svårt att ta emot allt det här, allt beröm. Nästan lättare när man förlorat, lättare ta diskussionen, revanschkänslan: ”Fan, vi kommer tillbaka.”
Det har gått lite drygt två veckor sedan en överlycklig Rönnberg tog emot jublet från tiotusentals fans vid Götaplatsen där han kaxigt lovade i GT:s TV-sändning: ”Vi ska tillbaka hit!”
Intressant att höra honom berätta om vad som följde.
– Den tomheten efter Götaplatsen, fram till i går (tisdag) när jag började jobba igen, den var hemsk att vara i.
** Hemsk? Ska man inte bara gå och njuta efter en idrottslig triumf?
– Jag tror inte vi som är i det här njuter så jävla mycket. Det är helt sjukt, jag vet jag pratade med (Christian) Lechtaler, vi njöt på isen, på planet hem, vi var överväldigade av fansens mottagande på Landvetter, vid Scandinavium, på Götaplatsen, men direkt efter det, då är man på nästa säsong.
** Så snabbt?
– Så snabbt. Vinsten är mer en lättnad, det är ingen eufori; jag brukar prata om det när jag föreläser, att det är resan som är målet. Det är verkligen så. Glädjen ligger i att jobba med Jacob Larsson, få honom att växa till en man, lära känna coachkollegerna, att vi får jobba tillsammans, ”krama trasan”, göra det absolut bästa av våra resurser. Där är glädjen. I nuet. I vardagen. Att ständigt leta efter förbättringar.
** Det låter som du har Karin Boyes ”I rörelse” som favoritdikt?
– Det var faktiskt en kvinna som sa det en gång, men jag har inte läst den. Jag måste ta och göra det.
***
När den där tomheten slog till, morgonen efter Götaplatsen, tog Roger Rönnberg ett steg tillbaka.
Det handlade om att försöka hantera framgången, och det var inte helt lätt.
En ny erfarenhet.
– Jag försökte hålla mig undan, men det var svårt, många som ville gratta, och det var jättekul. men jag kände att jag verkligen skulle vilja hitta lugnet. I helgen var jag iväg med några vänner och spelade golf. Där hittade jag en lugn oas.
Den räckte. Nu är Rönnberg igång igen, frustande av ny energi.
Men också med en stor dos tacksamhet gentemot de som byggt föreningen Frölunda och dess framgång: folket.
– Det är helt fantastiskt, man känner hur många det här guldet berör. Jag har jobbat här i tre år, men det är först nu jag förstår hur stor Frölunda är som klubb, hur många som är glada, hur många som verkligen följer vad vi gör; inte bara ”ultrafansen”, det finns tusentals andra.
** Hur har du märkt av det?
– Det ringer, jag har fått SMS, mejl, folk som jag aldrig ens trodde var intresserade kommer fram på stan, i affären. Häftigt att se hur många som är så oerhört glada.
** Ingen revanschkänsla för dig personligen?
– Som du vet så pratar vi så lite om resultat, vi jobbar med värderingar, med prestationer, med vår identitet, med spelare, och i hela den där processen … jag har aldrig tvivlat på vad den ska leda fram till, det var därför jag förlängde (kontraktet). Jag tänkte: på sex år vinner vi, det var jag övertygad om. Nu vann vi efter tre, om vi inte gjort det var sannolikheten stor att vi skulle göra det något av de nästkommande.
KLICKA HÄR: SÅ KAN FRÖLUNDA 16/17 STÄLLA UPP – JUST NU.
Ett SM-guld verkar alltså inte påverka hur Roger Rönnberg ser vare sig på sig själv eller Frölunda.
Men det fanns en tid då det var annorlunda.
– Jag har varit där, Henrik. När jag jobbade i Luleå, då var jag resultatstyrd, då satte jag min självkänsla, mitt självförtroende på hur det gick för laget, jag svajade upp och ner. I dag är jag mycket lugnare och tryggare, vi är en organisation, ett team som jobbar tillsammans. Det här är inte bara på mina axlar, så det som skrivs, att Roger inte har vunnit … Frölunda hade inte heller vunnit – på elva år. Så jag tar det med jämnmod.
***
Spelarflykten från Frölunda, vad som i alla fall riskerar bli det, har fått flera supportrar att känna oro inför nästa säsong.
Rönnberg, han är tvärtom den obotlige optimisten och ser ljust på framtiden:
– De spelare vi har i dag, dagens trupp, släpper vi ut dem på isen, då blir vi jobbiga att möta. Det lag vi har i dag, det gör att motståndarna måste vara bra för att slå oss. Jag fick sådan energi när jag satt och lekte med formationerna.
Då räknar Rönnberg bort spelare som Ryan Lasch, Spencer Abbott och Joey Crabb, kanske också Artturi Lehkonen, men tänker sig Johan Sundström och Mats Rosseli Olsen kvar.
NHL-intresse finns för norrmannen, Sundström gör ingen hemlighet av att han vill tillbaka, och just här är ju problemet för en klubb som Frölunda: ju bättre utvecklingsjobbet görs, desto fler spelare lämnar och måste ersättas.
Rönnberg:
– Det finns både fördelar och nackdelar, men vi har som vision att vara klubben som är närmast NHL i hela världen. Du ska aldrig kunna vara så nära NHL utan att spela där som att vara i Frölunda. Det kommer att göra att vi får många osäkra faktorer, som med (Mattias) Janmark.
Janmark var tilltänkt Frölundaspelare förra säsongen, gjorde succé på Dallas Stars camp och blev kvar.
I höst är det Artturi Lehkonens tur (Montreal) att försöka upprepa bravaden.
Jobbigt läge, men det är också här Frölunda vill vara. Ett lag där spelare kan vara på randen till NHL.
– Det vi vill skapa är att spelarna slipper omvägen till AHL, poängterar Rönnberg,
Då hamnar man i osäkerhetsläget, hela tiden finns risken att spelare drar, men uppsidan är självfallet att andra killar ute i den stora hockeyvärlden ser hur de kan utvecklas i drivhuset Frölunda
– Jag har redan pratat med potentiella nyförvärv som ser Johan Sundström som ett bra exempel på en som kommit hem och gjort en omstart, Henrik Tömmernes är ett sådant också, och jag hoppas även Sebastian Stålberg kan bli det.
** Du åker till VM och Moskva i några dagar, är du orolig för att Sundström och Rosseli Olsen ska vara ”för bra”?
– Ska jag vara ärlig så … både och. Jag vill att Frölunda ska ha starkast möjliga lag, men långsiktigt för varumärket … lyckas vi få in Johan i NHL så blir han en reklampelare. Jag läser mycket nordamerikansk press, ryktet sprider sig där borta, kanske att NHL-klubbarna kan ha lite mer tålamod med draftade spelare så vi får behålla dem någon säsong extra.
Rönnberg och Frölunda har ett tufft jobb framför sig, men redan Karin Boye visste att den mätta dagen, den är aldrig störst.
***
ARG OCH BESVIKEN PÅ ROSSELI OLSEN
När Mats Rosseli Olsen, triggad och ivrigt påhejad av lagkamrater, valde att springa in på den tomma fotbollsplanen där en knallskottskastare förstört IFK Göteborg-Malmö FF höll Frölunda dagen därpå en presskonferens där ordet värdegrund ofta användes.
Dock ej av huvudpersonen. Han var inte ens med. Talade istället ut hemma i Norge dagen därpå.
Så här beskriver Roger Rönnberg sina känslor i ärendet:
– Man blir … ungefär som om min son gjort det … väldigt arg, besviken, ledsen – men också beskyddande. Jag skulle inte skicka iväg min son från familjen för att han gjort en dumhet. Däremot skulle jag vara väldigt noga med att diskutera igenom det som hänt, tagit reda på hur tanken ens kunde uppkomma, för den stämmer verkligen inte överens med våra riktlinjer. Så hade jag gjort.
VÄNSKAPEN MED OHLSSON KOMMER BESTÅ
När Robert Ohlsson nu lämnar för Djurgården (Johan Lundskog ersätter, en gotlänning med stor erfarenhet från kanadensisk juniorhockey) är det slutet på många fina år tillsammans med Roger Rönnberg.
Men inte på vänskapen två män emellan. Rönnberg om känslan:
– När man jobbar med en platt organisation som vi gör så lär man känna varandra utan och innan. Jag kände redan när vi skildes från Klas Östman (2015) att det var nästan som att, kan jag tänka mig, bryta upp ett äktenskap. Med Robban blir det ännu värre, vi har jobbat ihop i sex år, är väldigt olika som människor men har samma grundvärdering om hur idrottslag och träning ska skötas. Vi har lärt känna varandra från våra olikheter, våra familjer umgås, och det år en vänskap som kommer bestå.
– Å ena sidan känns det konstigt utan Robban, å andra sidan är jag glad för att han får den här chansen, jag hade nästan blivit sur om han tackat nej. Han kommer bli uppbackad på samma sätt i Djurgården som jag blir här i Frölunda.
***
”I rörelse” av Karin Boye
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd,
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
* Karin Boye, från diktsamlingen ”Härdarna”.
** Upphovsrätt © (1996) Karin Boyes lyrik: Ulf Boye
*** Mer om Karin Boye finner ni på www.karinboye.se.
Inlägget Frölunda ska vara närmast NHL i hela världen dök först upp på Snacka med Leman.